50 min och två byten till jobbet

Varje dag går jag från hemmet 07.30. Tar buss till Gullmars, grön tunnelbana till Slussen och byter till röd tunnelbana till Gärdet. Sen går jag tio minuter till Värtahamnen och är framme 08.20. Det tar 50 minuter dörr till dörr enkel resa. 50 minuter pendling kan vara rätt soft om man hade suttit och sovit utan byten, men nu står man och trängs och har knappt något att hålla tag i under resan.


Jag blev rejält förvarnad om att det är drygt att bo i Stockholm pga pendlingstider. Och jag håller rejält med :) Jag kommer att tänka på när statliga bolag skulle spridas i landet. Några skulle placeras i Blekinge, närmare bestämt i Karlskrona. I protest krävde de som skulle flyttas med att ha max en timme till jobbet! Karlskronas länshövding tittade fundersamt och frågade Ja… har ni inte tänkt att bo i Blekinge? Ni kan köra genom hela länet på en timme.

Nåväl det finns för- och nackdelar med allt. Med den här saken är det bara att bita ihop.

Ingenjör dygnet runt

Igår när jag stod i trängseln i ett tunnelbanetåg och läste en god programmeringsbok i vanlig ordning såg jag att personen bredvid gjorde likadant. Det visade sig att han var integrationsledare på ett stort företag här och läste på om SOA. Vi skojade om att det finns väldigt många tech geeks överallt och jag tror att vi syns för att vi beter oss på ett visst sätt. Vi går nämligen helhjärtat in för vårt arbete och pluggar in nya saker på kvällarna för att testa dagen efter. Det är inte så att jag menar att vi är flitigare arbetare som lägger 15 timmar per dag. Utan det jag tror är att så många av oss ser jobbet som en hobby. Det är vår livsstil att hitta svåra problem att grubbla på, lösa problemet och visa världen vår lösning. Många ekonomer läser förvisso dagens industi på tåget men annars kommer jag inte på många branscher där den primära anledningen att jobba är att det är kul.

Kom just på att en annan anledning kan vara att det inte finns ett tak för hur bra man kan bli, och därmed få ännu svårare/roligare uppdrag och tjäna pengarna ännu enklare. Igen, det samma gäller för ekonomer.

Omfamna det oväntade

Varje dag händer oväntade saker du inte kan påverka: en skrikig tant i tunnelbanan, du halkar till på en isfläck utan att slå dig, fiket var stängt när du kom dit, en kollega eller kompis är på dåligt humör. De väntade sakerna är du van vid och vet redan hur du vill reagera. Men när det oväntade händer kan du välja att gilla det eller bli ledsen o arg.

Prova att se det som en utmaning och något spännande och nytt. Hur kul vore en HELT förutsägbar dag? För mig är det framgångsrikt att alltid välja leendet, då brukar allt lösa sig. Folk ler medlidande, de hjälper till och mjuknar upp och blir glada själva.

Med leendet som främsta verktyg för allt blir livet löjligt lätt! Keep smiling!

Ännu en dag att lära sig nya saker

Igår lärde jag mig om jUnit, Spring Integration, Enterprise Java Bean, REST, Jersey, Maven, Apache CXF, Tomcat, Data access object, DBMS, Spring MVC, SOAP UI, Selenium remote control, Hudson, annotations, JMS, Apache ActiveMQ, lastballansering och enterprise-arkitektur.

Undrar vad jag ska stöta på idag.

Andra saker jag stött på är: JVM PermGen, heap, HotSpot, Spunk, WSDL, UDDI, Nagios, Xymon.

Coolt att betala skatt!

Förra veckan kom slutlönen med ersättning för en massa sparade semesterdagar. Det slutade på hela 47 KSEK. Gott tänkte jag och tittade på slutraden. 25 av dessa försvinner i skatt så ynka 22 trillade ut till mig. Ja jag vet, återbäring o jämkning o grejer. Men i mitt huvud rör sig bara pomperipossa! :)

Vackra Stockholm

Första veckan på nya jobbet är avklarad med bravur. Jag är på vårt kontor och jobbar med interna projekt och hjälper till med sälj och det är riktigt lärorikt. Tidigare har jag fått ett kontrakt och kund tilldelad mig och nu får jag lära mig arbetet dessförinnan. Kontoret ligger i Münchenbryggeriet på södermälarstrand med finfin utsikt mot den klassiska bruna kyrkan med tre löv i toppen.

I lördags hade Josse från Ronneby inflyttningsfest och vi var 11 exilronnebyiter och fem andra så det är lätt att känna sig trygg. Jag är inte direkt ensam här :) Efter festen blev det Café Opera. Jag har inte varit där sen 1999 och det var sig likt. Kändes som ett av rikemansställena i Dubai, fast här fanns inga rika. Men jag ska ge operan en ny chans till sommaren. Då ska den tydligen vara soft med sin uteservering. Nu är det dags för frukostmöte och sen ut till kund. Liking it!

Blandat från Stockholm

Det är lätt att trivas i Stockholm! I alla fall när man har både flickvän och en hel drös med polare här. Jag börjar mer och mer känna att jag hittat hem. Hit har jag velat flytta länge och de senaste tre åren i Linköping kände jag mig väldigt felplacerad.

I lördags var vi ett gäng på Boulebaren & Gamla Ugglan och drack öl och spelade fotbollsspel. Härlig och konstig lokal, som en ungdomsgård för vuxna, som de själva liknar det vid.

Igår tåg jag bilen för att lära mig mer om Stockholm, och efter att ha navigerat runt i city tog jag en sväng ut till Gåshaga på Lidingö. Det var schyssta nybyggda radhus med härligt lugn och fin vattenutsikt. Såg inte tookdyrt ut så där kan jag tänka mig att köpa hus så småningom, om inte kommunikationen varit så dålig. Får undersöka saken vidare.

Mange anslöt senare till min Volvoraggarrunda som slutade på en massiv kebaberiea i Årsta där ingen av gästerna pratade svenska. Jag ger den också tummen upp!

Snipp snapp snut, så var sagan slut

Sagan började redan 2005 med att jag satte upp ett tidningsutklipp i mitt pojkrum. Jag kämpade därefter på med olika forskningsprojekt för att bli expert på autonomi och just obemannade flygfarkoster.

Det är synd att säga att det rullade på smärtfritt för mig. Det var ett ganska svåra uppdrag jag hoppade in i som ledde till en vardag av stressnäsblod, handsvett och glädjetårar. Till slut blev jag automoniansvarig för flygplanet och senare fick jag utvecklingsansvar för samtliga applikationer. Det är både roligt och jobbigt att bygga häftiga prylar ska ni veta!

I dagarna står att läsa i de flesta tekniktidningar och många nyhetsajter:

Kärran är alltså färdigbyggd för svensk del och delprojektet närmar sig slutet av produktionsfasen. På mjukvaran knådar man ihop de sista detaljerna och i stort är vi i mål! Det är ungefär som ett två års långt maraton som äntligen tagit slut. Vilken glädje och stolthet som infinner sig! :)

I och med det sätter jag mentalt punkt för den här tiden och blickar framåt mot nya jobbet som börjar på tisdag. Jag är uthyrd till ett riktigt spännande företag som jag verkligen ser fram emot att sätta klorna i! The battle is about to begin, again!

Könsneutrala toaletter snart?

Om toaletten nedan är för bredrumpade personer och därför har en extra bred sits förstår jag grejen med olika toaletter. Ungefär som att handikappade har sina behov. Men varför behöver vi fortfarande olika toaletter för män och kvinnor. Mammas teori är att vi inte kan lära gamla gubbar att sitta, och det kanske är så att nya generationens grabbs också gillar att skvätta utanför.

Ett tag tänkte jag skriva att det blir ändring nu när vi har många singelhushåll fast med tanke på RUT-avdragens tidevarv kommer kanske killar aldrig att lära sig att sitta och vi får behålla könsdelade avfallsfåtöljer.

Reflektioner efter flytten

Nu är glada julen slut slut slut... klingar i mitt huvud när jag tänker på de 10 år jag spenderat i Linköping. Jag brukar säga att jag egentligen ville flytta till Stockholm redan år 2000 men kom inte in på data på KTH. Med facit i hand hade jag absolut inte velat byta bort Linköpingstiden.

Linköping var en perfekt grogrund för mig att ta steget ut i världen. Linköping är så litet att man inser att man måste vara flexibel och klara av olika länder och städer. När jag pratar med folk som först pluggat och nu jobbar vidare i Stockholm är de så nöjda att aldrig inte vill lämna stan. Carrie Bradshaw har en liknande fundering över Manhattanbor som aldrig lämnar Manhattan. Beror det på faktiska upplevelser eller främlingsfientlighet när Stockholmare kommer ut i småstäderna?


En härlig reflektion jag fick igår var att Stockholmare är väldigt trevliga! I alla fall på vardagsförmiddagar när det inte är så stressigt. Jag fick underbar service på Åhlens City av killen i Sandbutiken. När hans utbud inte funkade sprang han runt till de andra butikerna och frågade vad de hade inne. När han fixat service åt mig av annan expedit insåg han att en annan butik hade ännu bättre grejer för mig och tog med mig dit istället. Min lokala pizzabagare var också väldigt trevlig och hälsade mig välkommen till stan. Det här börjar kännas som när jag blev chockad av trevligheten i Tokyo där folk lyssnade på varandra och hjälpte varandra.

Konstigt egentligen att det är så allmänt accepterat att Stockholmare är dryga egoister som springer på varandra och går över lik. Beror det på faktiska upplevelser eller främlingsfientlighet mellan Stockholmare och folk i småstäderna?

Första dagen som arbetslös

Eller mellan två jobb som det så vackert heter. Jag börjar ju på nästa jobb 15e feb och har en månad på mig att löka loss, dricka mjölk direkt ur kartongen och bada i damm :)

Så dag 1 av min arbetslöshet har spenderats som följer:

Sov till 09.00. Sov vidare till 11.00. Frukost till 12.00. Telefon med Emma till 14.00. Ringde trafikverket så jag kan bli handledare för övningskörning.

Mailade jobbet och tackade för avtackningen. Har fått underbar feedback av många om att jag kommer att saknas och att jag gjorde ett superbra jobb. Sjukt värmande :) Man borde sluta oftare så man får feedback oftare.

Flyttat runt saker och städat lite. Funderar på att byta plats på flyttlådorna och en möbel. Tar tag i det imorgon. Gick till gymmet och körde Yoga, gick hem igen Telefon med Emma.
Köpte ett nytt spel till datorn. Det som visas i bilden alltså. Pinball HD heter det och jag känner att jag glömt bort hur kul det är att spela datorspel. Tror jag ska ta upp det igen den här månaden.

Senast jag kände så här var 2009 i bloggposten Surf's up, office's down

Avslut på Saab

Ungefär som när man tar studenten, eller som när man lägger fram exjobbet. Eller kanske som när man kommer i mål efter en maratonlöpning. Det är i alla fall en otrolig otrolig känlsa att idag vara helt färdig på Saab. Jag har haft fem sjukt bra år och nu är det... slut... Wow liksom.

För att få till lite extra bra avslut och för att bli lite extra ihågkommen och för att jag gillar att vara lite extra helt enkelt fixade jag champagneglas med Pommac och snittar med tilltugg. Per och Anders är dagens hjältar som hjälpte mig med snittandet.

Runt 40 härliga kollegor, chefer och vänner kom och tackade av mig med blommor och presenter. Jag fick visa en film om vad jag har gjort under mina fyra år och jag fick hålla tacktal :)

Jag kan summera mina år med glassigt grovjobb med mycket ansvar. Det är idag ohyggligt skönt att lämna från mig allt ansvar, kasta 3 GB mail och slänga gamla rapporter och helt enkelt dumpa hela jobbryggsäcken bakom mig. Nu väntar en månad av vila och sen, sen är det dags för ännu glassigare, ännu hårdare grovjobb och ännu mer ansvar. Och Anders bara ler och är lycklig!

Och nej, jag har inte fattat hur bra jag haft det.

Vad har du levererat 2010?

Många vill så mycket. De påbörjar mycket och säger att de är på gång, snart kommer det att hända grejer. Det intressanta är egentligen vad som faktiskt kommer ut, vad som möter marknaden. Vad har du levererat det senaste året? Du är vad du levererar!

Denna blogpost är inspirerad av Seth Godins lista från 2010 där han uppmuntrar alla att skriva sin egna lista.

Under 2010 har jag levererat:

• 122 blogposter
• Mitt CV till många olika företag
• Tre utomordentliga intervjuer som gav mig ett jobb på Netlight
• Startat ett eget företag, Förnuftkonsult
• Skapat en hemsida till företaget (www.fornuftkonsult.se)
• Skrivit en rapport till Saab om vad som kan förbättras på mjukvarusidan
• Var med och ordnade Umeåcampet på Hultsfred så vi hamnade på TV4, SVT och SR
• Genomfört Googles rekryterings-programmeringsprov
• Bjudit 11 vänner på skärgårdstältning och wakeboardåkning i Ronneby
• Blivit certifierad mjukvarutestare
• Tagit mina föräldrar på en oförglömlig resa till Dubai

Var lite egoistisk och skriv din lista nu, det kommer du att må bra av!

Läsarstorm idag

Jag brukar ha ungefär 10-15 läsare per dag på bloggen (okänt hur många som läser RSS-en) och jag har ungefärlig koll på vilka ni är. Igår valde jag att gå lite åt det företagspolitiska hållet och tycka att både företag och arbetare tjänar på att komma överens. Samtidigt ville jag manifestera min tro på det öppna internetsamhället som är oundvikligt i mina ögon.

En liten knäpp på näsan om mitt öppna internet fick jag när det började välla in besökare på min privata blogg. Idag kom jag nämligen upp i 72 besökare och efter lite research hittade jag anledningen: Dagens Nyheter (DN.se) har i sitt blogg-genomsökningsverktyg hittat mig och lagt mig på sjunde plats i listan över relaterade bloggar om nyheten jag bloggade om.

Nu blir jag lite sugen på att stänga bloggen från genomsökningar. Jag blir lite sugen på att hålla den för rätt läsarkrets. Allt ska inte gå ut till alla. MEN!!! Det här är ju inte vad jag egentligen tycker om informationsspridning. Hur ska man göra?

Ska jag självcensurera mig och släppa allt till alla?
Ska jag säga vad jag tycker till vissa få?
Ska jag fortsätta att tycka att wikileaks är bra?
Ska jag rätta mig i ledet över folk som aldrig våga tycka något utan istället svär och knyter handen i fickan?

I grund och botten tror jag att internet är självsanerande. Det som berör många kan komma att spridas till många, oavsett hur mycket det försöker stoppas. Vissa ämnen kan blossa upp och spridas till fler än den vanliga skaran, men de nyfunna läsarna brukar försvinna på några dagar.

En intressant finess med internet är just att man kan se vilka som läser vad. Tänk på det!

En dag kvar av veckan på detta dårhus

Idag har det skrivits om tre personer som konsultat åt Volvo och som har blivit av med jobben för att de uttryckt illojalitet mot Volvo. (DN, Aftonbladet)
Min åsikt är att företag som försöker tysta ner sina anställda istället för att få dem att trivas kan slänga sig i väggen för här kommer internet. Internet ersätter de befintliga, passiva, fackorganen för nu sluter personer med samma problem upp och står upp mot arbetsgivaren.

Att avskeda folks om uttrycker sitt missnöje är inte långt ifrån att avskeda folk som går med i facket. Det här är en yttrandefrihetsfråga som lyckligtvis fått bra medial bevakning.

Men ha förtröstan. De här onda företagen kommer att försvinna på ett eller annat sätt. Antingen genom att de blir snälla eller att de självdör. Visst det kommer att ta tid. På samma sätt som att det tog tid för skivbolagen att haja att deras makt börjat tyna bort. Och företagen kommer att förlora makt på samma sätt som kristendomen förlorade makt när folk kunde läsa bibeln på sina modersmål och förstå vilken smörja det stod i den.

Spelreglerna mellan företag och arbetstagare håller på att ritas om och gamla sagan om nordanvinden och solen passar in även den här gången, här i 1895 års textning:

Emellan nordanvinden och solen uppstod en tvist om
hvilken af dem båda, var den starkaste. Då de sågo en
resande på sin väg, beslöto de pröfva, hvem som fortast kunde
taga manteln från honom. Nordanvinden började och sände
en rasande stormil, som genom sitt anfall nästan slet upp
knäppet, som höll tillhopa manteln, men den resande fattade
säkert tag i honom och svepte honom så tätt omkring
kroppen, att nordanvinden förgäfves förslösade sin
återstående kraft. Solen, som skingrade de moln, som samlats,
slungade då sina hetaste strålar på den resandes hufvud.
Alltmer utmattad af hettan, kastade mannen bort sin mantel
och sprang till närmaste skuggrika plats för att söka skydd.