Insikten kom till mig att jag har ätit ofantliga mängder elefant senaste året. Och till vilken nytta. Såå gott är det inte, vems sjuka idé var det att äta?
Det finns gränser för hur mycket man kan äta under längre stunder och jag är och tassar på min gräns igen. Det är inte rimligt att äta mer för att någon annan är sjuk eller barnledig, förr eller senare blir det vajsing med kolesterolet. Kroppen förbränner i ett visst tempo, vissa kroppar bränner olika mycket, men det går inte att kontrollera med vilja! Det åts mycket i Paris och Madrid, nu kan jag inte äta förrän jag är hungrig igen.
Det fina med att vara riktigt övermätt är att man börjar titta runt efter annat skoj. Musikproduktion, videoproduktion, grafisk design, vad som! Det tar emot men farsgubbens eviga tjat om att konkret skapande gör under för själen börjar sjunka in. Han är nog inte så dum trots allt. Mer färg i livet tack!

3 kommentarer:
din far är mkt klok. take care.
Man vill ju gärna ha hela elefanten, men tror inte att man mår så bra om man trycker i sig hela. Eller hur?
Man lär passa sig, snart skall jag börja äta elefant också och man vill ju inte bli sådär buffémätt och gå runt i matkoma hela tiden... Skall nog satsa på barnelefanter, verkar lite vettigare.
Skicka en kommentar