Vies hleb zakonchilsja

= allt bröd är slut, på ryska. Det visade sig att adrum drum inte alls är så ryskt som Kreml High påstår. Jag är besviken, och ryskan var ännu mer besviken, på mig för att jag trodde att det hette så.

Belevrade, eller iaf äldre, skaran av förfesten lokaliserade sig i köket igår. Lämnade endast för att kissa och försöka titta på fyrverkeri genom sovrumsfönstret. Ämnen som blogging, vita byxor och självbekräftelse avhandlades utan konklusion. Det var tydligen så att vita byxor betyder att man vill synas och få bekräftelse. Vilket visserligen stödjs av peacockingteorin i The Game om man nu tycker att vitt är peacock. Men kan det inte vara så att påfågeln gör sig fin för att den tycker att det är roligt, att den får en kick av att ordna sitt yttre och smörja in sig med nattkräm för att skina mer. Och blogga blev jag upplyst av att man bara får göra om det handlar om något spännande, verkligen inte mode exempelvis för det är så vanligt nu. Snickelisnack, jag fortsätter att skriver om ingenting och just vad jag känner för när jag sätter mig vid datorn, för det här är min egna påfågling där jag loggar livets assocearer som annars glöms bort.