tisdag 8 juni 2010
Good Anders Holmberg
Minst en gång om året sedan 1998 ser jag filmen Good Will Hunting för att kalibrera min mognadsprogress. Filmen handlar om en förortskille, Will Hunting, som byggt sin försvarsmur så hög att han svarar varenda tilltal med en verbal känga. Han vågar inte träffa sin drömtjej igen för han ska inse att hon inte är perfekt, eller för att han är rädd för att hon ska inse att han inte är perfekt. Will har en fantastisk allmänbildning som han använder för att krossa Harwardstudenter för nöjets skull, men egentligen vill Will inte använda sin kunskap till något vettigt, han trivs med att vara en betongarbetare. Han pluggar bara för att han är rädd för att vara underlägsen. När han möter en psykolog från samma förort vänds värderingar upp och ner och livet vänder. Will hittar på undanflykter varför han inte ska satsa på olika jobb eller olika drömmar utan stannar hellre i förorten. Ungefär samma resa håller jag på med vilket gör att jag ser nya vinklar och djup i filmen allt eftersom jag mognar på. Filmen har blivit en spegling av min uppväxt där jag nu kan ta avsteg från beteenden och förstå varför jag gjort som jag gjort. Vilken film speglar du dig i?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Har du verkligen sett filmen? (skojar bara, det är ju en riktigt bra film så det är klart du har gjort)
"fantastisk allmänbildning"... vad snällt sagt till oss dödliga. Han känns mer som ett mattegeni
betongarbetare? hmm varför städar han skolan då (samhälltjänst?).
"möter en psykolog", han avbetar väl flera stycken :), fast du har rätt det är en som stannar men han är väl typ professor.
Detta kanske är något som passar:
http://www.mimersbrunn.se/Good_Will_Hunting_ur_ett_psykosocialt_perspektiv_11380.htm
Lotta på bråkmakargatan speglar mig perfekt!
Måste nog ta och se den..
Skicka en kommentar