Bira på balkongen, helt enkelt

Ibland behöver man inte resa till andra sidan jorden, köpa en dyr bil eller färgrika kläder. Det räcker med sol och en mellanöl. Ska man kanske försöka njuta av de små sakerna? Får prova det i Tokyo nästa vecka. :)

Musik för folk som inte kan bete sig som folk

”Organisera er gärna, men känner ni er trötta så gå ut och spy på toan och kom tillbaka när ni är riktiga män. Flams och trams, dumheter och dans är tillåtet, men inte att putta på småtjejer, det går bort. Är alla med, har alla hittat sina skor?

Så här stökigt har det inte varit sen bob hund spelade på franska revolutionens dag. Du som är där, hur ser det ut med honom, har han fått på sig sin sko. Vi väntar på att den sista personen har fått på sig skon. Ah det är bra." Thomas Öberg, Mejeriet i Lund 20090424

Det finns olika sätt att skälla ut folk, Thomas sätt är fantastiskt!

Fler av mina bilder finns på www.bob-hund.com under fotoalbum.

Bring out your dead!

Idag kom det alla har väntat på. I två månader har jag varit tämligen säker på det och nu var det dags. Pratar så klart (!) om varslet som las på SAAB idag. 300 pers i Linköping av typ 4000 möjliga. Egentligen är det väl inte så konstigt. För varje person som anställs i högkonjunktur måste i längden en annan sluta, antingen genom pension, eget initiativ eller kicken. Har man sett om sitt hus i form av A-kassa och inkomstförsäkring, och inte har några barn eller lån kan det vara rätt soft med kicken ett tag. 80% av lönen och 0% av ansträngningen. Då skulle jag få tid att skriva klart min bok, söka ett om möjligt ännu mer spännande jobb och resa runt och hälsa på polare här och var, eller bara sitta en hel dag i parken vid St Larskyrkan. Då skulle man inte ha något att skylla på för att man inte gör det man drömmer om.

Betydligt värre är det för personer som inte kvalificerat till A-kassa, eller inte brytt sig om att skaffa inkomstförsäkring, eller som har familj och lån på nybyggt hus, bil, båt och studier. Då är det sjukt grymt att en vacker dag bli av med en vacker trygghet. Ska man kanske leva varje som om man kan bli av med inkomsten eller är det bättre att ta en rejäl smäll när det smäller? Jag är fostrad till att gå den fega vägen och kommer nog att fortsätta där, då är det soft vad som än händer.

Ryokou kinchou = resfeber

Nu är det snart dags, bara elva dagar tills jag börjar genomföra ett av årets mål genom att checka in med destination Tokyo. Har längtat många år och nu är tiden snart mogen. Har fixat möten på Toyota och svenska ambassaden. Har fixat ledigt och fixat spons av företaget.

Vem har sagt att det är dåliga tider? Det här är bra tider!

Tomt på skolgården

Inte ett barn lekte när jag gick förbi min gamla skola en söndag. Jag kommer ihåg att jag inte ville se skolan på sommarlovet för jag tyckte den var tråkig. Så varför slås inte lekparker, fotbollsplaner och annat skoj ihop med skolgårdar så barn är där och leker på fritiden och ser skolan som något roligt? Kostnaden borde inte öka.

Vändzon Ronneby

Är nere och vänder hos föräldrarna med ett obligatorisk besök på stadens nattklubb på självaste påskafton. Träffade ca 20 av mina goda vänner och jag slogs över hur många härliga personer jag har kontakt med i min hemby. Det man prioriterar blir bra.

Titel: Se mig, bekräfta mig!

Tagline: Vilse i vårt tävlingssamhälle

Baksidetext: Det vore intressant att skriv en bok om mig själv. Inte för att jag är känd, inte för att jag har haft någon speciellt utsatt uppväxt utan just för att jag är okänd och haft en speciellt vanlig uppväxt. Den ska ha kapitel om olika åldrar eller stadier. Allt ska ut!

Boken är en historiebeskrivning om en vanlig pojkes uppväxt. Vad som format, påverkat, förtryckt, förmanat, påtvingat och förverkligat.
Boken är en reflektion av en uppväxt helt utan krig, fattigdom, regler eller ensamhet. Ändå gick allt som det gick, eller just därför…

I linje med mitt arbete med inspirationsdagar för högstadie- och universitetselever, och kurser inom personlig utveckling jobbar jag på att skriva en bok om mig själv. Tanken är att den ska innehålla minnen, mina dåtida upplevelser, hur jag ser på mina minnen idag och hur jag uppfattar att de format mig. Boken ska som sagt bli en historiebeskrivning och den kan användas av lärare, syokonsulter, psykologer och människor. Dessvärre hann Emma Pihl före med sin bok "Se mig! Om självkänsla och jakten på bekräftelse." Dessbättre har vi olika fokus.

Jag har fortfarande inte bestämt om den ska ges ut eller ej, eller om ens någon ska få läsa den, men jag rekommenderar verkligen att ta er tiden att tänka tillbaka alla era roliga stunder som hände igår och tidigare.